Jag – en medgångssupporter

Nu har jag gjort det! Det är med lite pirr och en viss bävan som jag har gjort det. För två veckor sedan fanns det inte i min vildaste fantasi att jag skulle bli medlem i ett politiskt parti. Och nu, just denna kväll, har jag blivit medlem av Feministiskt Initiativ. Jag vill berätta varför, men först vill jag ge en liten bakgrund.

I mitt första blogginlägg skrev jag om min inställning till partipolitik. Jag skulle vilja utveckla det hela lite grann. I min föreställningsvärld behöver ett parti som har tagit plats i en politisk församling kohandla med sina värderingar, åtminstone om partiet vill ha något inflytande (och inte innehar majoriteten av platserna). Det här leder till taktik och förhandlingar för att få igenom en vissa delar av sin politik och att kompromissa bort andra. Att få tillgång till politisk makt verkar alltså underminera möjligheten att vara renlärig.

Som anarkist utan ambition att få något partipolitiskt inflytande är det ganska lätt att anta en identitet som bygger på någon slags rättfärdig renlärighet. (Eftersom det finns lika många anarkismer som det finns anarkister gäller det här såklart inte alla, kanske inte heller så många.) De andra klassiska ideologierna som liberalism, konservatism och socialism, för att inte tala om fascism, har alla haft företrädare som solkat deras rykte. Som anarkist har jag alltid stått i opposition och har aldrig behövt stå bakom någon obekväm kompromiss. Jag har alltid kunnat sola mig i min egen förträfflighet.

Och nu har jag gått med i ett parti. Ett parti vars partiprogram jag inte ens läst. Hur kommer det sig?

Jag tänker att om F! ska komma in i något parlament behövs all hjälp som går att uppbringa. Om mitt medlemskap kan vara ett stöd på vägen vill jag inte gamla övertygelser stå i vägen. Förut har jag röstat på partier som kommit in i EU och de svenska församlingarna. Oavsett om de varit del av den politiska majoriteten eller inte kan jag inte säga att det skett något oväntat. När F! kommer in är jag övertygad om att debatten kommer att se annorlunda ut. Och det är något jag ser fram emot!

Det är både roligt och läskigt att göra någonting som är helt oväntat. Jag är lite nyfiken på hur min omgivning ser på det hela. För mig är det ganska omvälvande, men andra kanske inte ens höjer på ögonbrynet. Hur som helst är det alltid roligt att vara en medgångssupporter*!

* F! har enligt uppgift gått från 1500 medlemmar runt årsskiftet till drygt 13000 medlemmar idag.